22 jan. 2017

Hårdkokt

En rätt trist och tjafsig söndag, som jag toppar genom att ösa ilska över tre vänner. Inte över
dom personligen, det skulle jag aldrig våga, haha, utan om en annan samhällsföreteelse som jag inte
tänker gå in på här. Dags att lägga det bakom mig nu. Dags att skaka av sig känslan att man varit naiv.
Femtiosex år och naiv, det känns inte särskilt smickrande. Så jävla ocharmigt. Hädanefter kommer ni
att möta en hårdkoktare Britt.
I morse när jag kände vart humöret var på väg stekte jag ett par torra kanellängdskivor. Sånt har jag
inte ätit sen jag var barn. Det var inte så gott som jag mindes att det var. Men jag är å andra sidan
hårdkokt numera.


21 jan. 2017

Halva lördagen

Kära dagbok.
Idag gillar jag: ................     ...........       ..............      .............       ............
Nu började jag aldrig mina dagboksanteckningar med "Kära dagbok", men listan över vilka jag
gillade just för tillfället fanns med. Typ en eller två var jag jättekär i, de andra hade jag inte tackat
nej till, om det nu var nån av dom som hade frågat chans på mig. Vilket det aldrig var. Aldrig. Never.
Nu för tiden har jag skippat såna listor.
Jag antar att jag skulle verkat väldigt töntig i mina ögon om jag då visste att jag nu tillbringar dagarna
så här:
Gick upp innan resten av familjen vaknade och bakade scones åt oss.


2. Lite senare på dagen åkte vi på utflykt med våran termos. Trots att Micke gått ner över 10 kilo
    hade han problem att komma emellan dessa taknockar.


Däremot satt de gamla modelltakterna i när jag bad honom posera.


3. När vi kom hem beundrade jag tulpanerna vi fått av Marie.


Sen åt jag lunch. Blåbärssmoothie. Och läste min facktidning.


Där hittade jag bland annat den här glada publishern, Sofia:


Det är hög tid att söka sommarjobb på tidningsredaktionerna nu. Vilket inte jag tänker göra.
Efter min promenad runt golfen åkte vi på utflykt nummer två. Till Engeltofta. Och det är rätt
fantastiskt att vi kom dit. Otänkbart för en vecka sen. Och en av de ställen jag pratade med honom om
när han låg nersövd. Stundtals trodde jag att vi aldrig skulle komma dit tillsammans igen.
Korsnäs var pampigare än någonsin.


Vi kom dit i rätt tid, när ljuset låg som bäst...


...och gjorde landskapet smått drömlikt.


Utifall ni tror att det är en inhyrd bloggare som skriver dessa naturbetraktelser så publicerar jag en
bild på mig också. Bara för att bevisa att jag var där.


På väg till bilen läser vi det här:


Jaha, oj så jag längtar till i sommar! Då kan jag gå på toa igen!

20 jan. 2017

Första ölen

Han har längtat, och idag var det dags att knäcka ölen han fick av grannen för en månad sen.
I sällskap med nämna granne. Som också heter Micke. Vilket ställde till en del besvär faktiskt, när
skulle fota dom. Svårt att säga "Micke, titta hit", "Micke, luta dig lite fram", "Micke, sträck på
ryggen", "Micke, se inte så sur ut". Båda lystrar. Och ja, som ni hör ligger det en del arbete bakom
den här bilden...


Tester

Alltså, dessa fb-name-tests, är det nåt som ni brukar roa er med? Jag avskyr sånt dravel, men nu ska
jag avslöja en sak...jag gör testerna i smyg. Att jag avslöjar detta just idag beror på
presidentinstallationen. Idag när det händer, då passar det bra att komma dragandes med sin egen skit.
När jag ser att nån fb-vän har gjort en test, då kan jag inte låta bli att göra det själv. Jag tycker att
testerna är skitfåniga och i nittionio fall av hundra stämmer dom skrattretande dåligt in på personen
som gjort testet.
Men jag gör dom. Bakom nerdragna persienner och låsta dörrar. Som te x "Vilken filmkaraktär är du".
Jag har gjort en liten analys över svaret. Det som först slår mig: Vem är Supergirl? Vadå känd
filmkaraktär. Men okej, det låter bra. Vem vill inte vara Supergirlen. Nu råkar det vara jag, och jag
är nöjd med det. Men sen, så många missförstånd om resten av min karaktär!
Rött   = Osant
Gult   = Nja. Kanske. Wannabee.
Grönt = Sant


Jag har gjort tester som talar om att Freud skulle bli avundsjuk på min personlighet, att AB-Helena
och jag har samma öron, vilket mitt smeknamn är (Finaste), Vem som är min bästa vän (helt otippat en som jag inte alls har kontakt med), Hur sexig jag är (1923%), Vem som alltid kommer att finnas
vid min sida (AB-Helena, som förövrigt är det namn som 9 gånger av 10 dyker upp i de här
sammanhangen), Vilket brott jag kan bli haffad för (Spelat för mycket onlinespel med AB-Helena
och SofiaOO), Vad mina vänner säger om mig (AB-Helena: Britt förstår att en riktig vän inte dömer. AK: Britt är definitionen av en sann vän)
Ja, det är sånt här jag sysslar med när andra tror att jag knäcker livets gåta.

19 jan. 2017

Samma forum

Som sagt, jag kommit till kartongen med dagböcker. Har ett fullgott skäl till att sträckläsa dom:
Jag kan inte börja med en ny överskåpsrensning förrän jag har avslutat en påbörjad.


Det smärtar, men jag passade även på att redigera (stryka över) vissa delar av mitt liv.
Jag har gjort det en gång tidigare för dagböckerna innehöll redan en hel del strykningar. Jag är
nyfiken på vad jag censurerat, men det är så grundligt gjort att jag aldrig får veta. Antagligen skrev
jag nåt skit om nån kompis som jag sedan blev vän med, och hyllade vissa killar som jag sen avskrev
min gilla-lista.
Nu är alla lästa. Nu går jag vidare. Men så slår det mig...det gör jag inte alls det. Jag går för sjutton
inte vidare. Jag har bara blivit mer modern. Visst, det är skillnad mellan dagbok och blogg men
egentligen är det samma typ av forum för oss dom inte får nog av oss själva.
Idag blir det här inte det enda jag skriver. Dagens fotouppdrag innebar att jag ska skriva en text också.
Första gången det händer, sen jag blev frilansare. Spännande.

18 jan. 2017

Lugna gatan

Solen sken och termometern visade på ett par minusgrader. Perfekt, tyckte vi och åkte iväg till
Smörnäs.


Micke tyckte att det var för kallt så vi blev inte där så länge.


Men vi fick i alla fall se både ett gäng älgar som sprang på isen och en ekorre som sprang över
vägen.
Fika gjorde vi i bilen.


Om några månader hoppas jag att det blir mer action i bloggen.

17 jan. 2017

Då och nu

Hörrni, nu börjar det hetta till i skåprensningen...jag har kommit till kartongen med dagböcker! Ojojoj
är jag glad att inte vara 22 igen, tror ni? Maken till missnöjd ungdom!
Det är lite småskumt att läsa om sig själv. Var det verkligen jag, typ.
Jag är inte rädd för att vara personlig i bloggen, det är jag gärna. Funderade ett tag på att citera mig
själv från dagböckerna, men det tog emot. Den unga Britt var nog rätt annorlunda mot för dagens och
jag tror inte att jag hade uppskattat att bli citerad här.
Full respekt till unga mig.
Jag kan dock nämna att jag för några timmar sen läste 1985 års dagbok. En söndag i april skrev jag
att jag skulle bli gudmor till Rasmus.
32 år senare, idag alltså, stannade mitt hjärta av skräck! Va fanken, är jag gudmor åt Rasmus! Jag
skrev genast till hans mor. Hon visste inte, men ska undersöka saken. Alltså, detta är förfärligt om det
stämmer. Vem vågar någonsin mer be mig vara gudmor när jag bara glömmer bort att jag är det?
Så här stor har han blivit nu, mitt eventuella gudbarn:


Rasmus är nu äldre än vad jag var när han föddes. Huga.
Min bästis från min tid som ung vuxen var Lena. Om ett år är femtonåringen lika gammal som jag
var när jag träffade Lena första gången! Alltså Huga!
Vi kastar oss tillbaka till framtiden med en video som Lenas yngsta dotter producerat:

https://www.miralindgren.com/

Man vet att åren gått jäkligt fort när ens barn börjar producera egen musik.
Nog med nostalgi. Idag är idag idag idag idag idag...Micke var ute i offentligheten för första gången
på två månader. Han valde ett lugnt ställe. Waynes på Alderholmen.


Inget ont om termosen, men det är trevligt med lite avbrott.

16 jan. 2017

Avis

Magen står åt alla möjliga håll. Födelsedagsfika hos grannen är inte att leka med.


Strax innan det var dags att laga middag vräkte jag i mig av chokladtemat. Motivationen att göra
köttfärssås var inte i topp. Men nu är det gjort och uppätet.
Fotade en tjej idag och blev fruktansvärt avundsjuk på hennes hud. Vissa människor har en hy som
ljuset bara älskar. Som gör den sammetslen och fantastisk. Som är raka motsatsen till min. Inte för
att jag menar att jag har taskig hy, men särskilt fotogenisk är den inte.
Funderar på en serie den här veckan: "Dagens avundsjuka". Kan bli rätt spännande (för mig iaf) att
se om jag är avundsjuk på nåt varje dag.
Annat jag varit avundsjuk på idag: Såg två stycken hurtbullar som tog en rask promenad nu på
kvällen. Blev väldigt avundsjuk eftersom jag gärna gjort det själv men ansåg att det var för kallt.
Blev också avundsjuk på grannens pappa som berättade att han läst latin i 18 terminer. När ska jag
bli så pass intresserad av något som gör mig intressant?
Hann också bli avundsjuk på alla med nyare mobiler än Ipone4s (vilket i stort sett är alla) och alla
som inte behöver bh när dom visar sig bland folk.
Ska som sagt bli intressant att se vilka som drabbas av avundsjukan i morgon. Återkommer om det.